Pacific Rim: Uprising Recension GGG- (inkl video)

Kriget mot de stora monstren är över och även om det har gått ett par år sedan människorna lyckades besegra dem så är de svåra att glömma.
Jake Pentacost är en fd militärkadett och efter en konflikt med lagen tvingas han välja mellan fängelse och att återta sin plats i armen som Jaeger-pilot.
För trots att de stora monstren som kallas Kaijus är besegrade så vet man ju aldrig om/när de kommer tillbaks…
Inte samma ”finess” som i den första filmen, men underhållande ändå.
Jag tillhör en av de som gillade ”Pacific Rim” när den kom (för snart 5 år sedan).
Dels för att jag tyckte att det var ett lite annorlunda grepp med stora robotar OCH monster i samma film. Vi har alla sett Transformers förut, och vi har alla sett Godzilla förut, men vi har aldrig sett de två ovannämnda typerna tillsammans i en film med den här budgeten förrän ”Pacific Rim”.
Sedan så gillade jag Guillermo Del Toros sätt att gestalta detta på, där det verkligen kändes som att han lagt fokus på att få allt att kännas riktigt stort och tungt.
Dock så har ju den första ”Pacific Rim” ett par brister:
För det första så fanns det ju ett par logiska luckor som verkligen kändes onödiga, och som att de verkligen hade kunnat undvika dessa om de bara tänkt igenom filmen ett varv till.
För det andra så kändes storyn och karakäktärerna lite bleka, tråkiga och tunna. Sedan så är jag absolut medveten om att både story och karaktärerna fyllde sitt syfte: att finnas där för att få producera en film om robotar som slåss mot monster, men det kändes ändå lite synd att det var så tunt eftersom att filmens koncept (med robotar och monster) är så bra :).

Kort sagt så kände jag att ”Pacific Rim: Uprising” inte riktigt hade den charm eller identitet som den första filmen hade.
Alla skådespelare/skådespelerskor var bra, men tyvärr så fick de för lite att jobba med för att lyfta fram sina karaktärer på ett bra sätt, och än mindre att få handlingen att kännas riktigt äkta.
Sedan så saknade jag den där tyngden och det storskaliga som var så mäktigt i den första filmen, och det kanske var det som gjorde att jag upplevde det lite som att ”Pacific Rim: Uprising” inte var så personlig.
Det kändes verkligen som att de försökte visa att robotarna/mpnstren var stora genom att förstöra fler städer, med större explosioner än i den första filmen. Men det ledde egentligen bara till motsatsen, och fick helheten att kännas mer som en Transformersfilm än en Guillermo Del Toro sci-fi-film.

Men trots att ”Pacific Rim: Uprising” kändes lite blekare och ytligare än den första filmen, så var den ändå underhållande.
Och även om den kändes mer som Transformers 7, så är jag inte helt säker på att detta behöver vara helt negativt. 🙂

Så det blir ett svagt godkänt, vilket går i linje med vad jag tyckte om den första filmen som fick ett lite högre betyg.
Vad tyckte ni om ”Pacific Rim: Uprising”, var den bättre/sämre än originalet, eller bryr ni er inte för att ni älskar Transformers?

läs min recension av Pacific Rim här.