| Produktionsår | 2016 |
| Betyg | GGGG |
| Namn | Hacksaw Ridge |
| Genre | Krigsfilm/Drama |
| I Skrivande stund | På Bio |
| Skådespelare | Andrew Garfield, Teresa Palmer och Vince Vaughn. |
| Regissör | Mel Gibson |
| Längd | 2h 15min |
Desmond T Doss bestämmer sig för att göra som sina vänner och ta värvning i armen för att kämpa i andra världskriget.
Då hans tro förbjuder honom att använda vapen så väljer han att bli fältläkare. Någonting som han är övertygad om att han kommer klara av utan att röra ett gevär…
Den sanna historien om krigsveteranen som ville rädda liv ute på slagfältet hellre än att släcka dem…
Mel Gibson är tillbaks!
Det går att spekulera mycket och länge om varför Mel Gibson flyttade fr USA tillbaks till Australien och om varför hans fd kollegor och vänner öppet tog avstånd från honom.
Dock så väljer jag att strunta i att gissa i detta ämne och kommer bara (försöka) utgå från ”Hacksaw Ridge” och vad jag tyckte om den filmen.
När jag tänker efter så tycker jag att Mel Gibson lyckats med alla filmer som han regisserat, och även om det var ”Braveheart” som gav honom 2 Oscars så har det alltid varit ”Mannen utan ansikte” som varit min favorit.
Nu har han då regisserat ”Hacksaw Ridge” och jag måste jag säga att jag fann ”Hacksaw Ridge” väldigt underhållande och välgjord.
För det första så upplevde jag det som att Mel Gibson lyckats med att skildra krig som den fruktansvärda handling det är.
Detta gjordes med obehagliga krigsscener som nästan fick det att vända sig i magen på mig på samma sätt som det (nästan) gjorde när jag såg ”Saving Private Ryan” för första gången på bio.
Att detta samtidigt bekräftade att han medvetet valt att göra filmen lämplig för personer över 15 år var också riktigt skönt.
Andrew Garfield, Hugo Weaving och Teresa Palmer var bra i sina roller och även om Hugo Weaving hela tiden var på gränsen till en karikatyr av personen som han gestaltade så tyckte jag ändå att det fungerade.
Dock så fanns det även ett par ”fallgropar”…
För det första så var det synd att allt var så patriotisk där smäktande stråkar, feta one-liners och actionscener som stundtals skulle passat bättre i filmer som Rambo avlöste varandra oftare och oftare ju längre filmen gick.
Sedan så kändes det inte som att de riktigt lyckades få till känslan av att det fanns ohederliga och osympatiska personer i den japanska såväl som den amerikanska armen.
Vid ett par tillfällen i ”Hacksaw Ridge” så förekom det scener där de japanska soldaterna verkligen framstod som ”skurkarna”, men det förekom inte några liknande scener som gestaltade soldaterna i den amerikanska armen på samma sätt, och detta var någonting som jag saknade.
Anledningen till att jag tycker att detta är så viktigt är att det tillför en annan typ av realism och där den typen av scener verkligen etablerar att krig är hemskt och att människor reagerar därefter och gör hemska saker.
Detta var någonting som de verkligen lyckats med i filmer som ”Dawn of the Planet of the Apes” (läs/se recension här) och ”Warcraft” (läs/se recension här).
Men sammanfattningsvis så var ”Hacksaw Ridge” välgjord, spännande och välspelad.
De lyckades verkligen med att visa att krig är hemskt där även de ”lugna” scenerna var riktigt spännande.
Ett annat uppfriskande plus var att de valt att fokusera på en person som vill rädda liv i en miljö där alla andra bara vill ha ihjäl varandra 🙂
Så detta blir den första fyran på väldigt länge!
Om ni skulle rangordna Mel Gibsons filmer, vart hamnar denna då? 
