Produktionsår | 2016 |
Betyg | GG |
Namn | The Legend of Tarzan |
Genre | Äventyr |
I Skrivande stund | På Bio |
Skådespelare | Alexander Skarsgård, Margot Robbie och Samuel L. Jackson |
Regissör | David Yates |
Längd | 1h 45min |
John Clayton den 3:e bor i England med sin fru i slutet av 1800-talet.
När han får nys om att ev. slavhandel försikommer i ett landet som han vuxit upp i så tvingas han att återvända dit för att ställa allting till rätta.
Men i det landet är det ingen som känner honom som John Clayton den 3:e, utan där, i Congo går han under namnet: TARZAN!
Hej och hå… ja vad säger man…Efter att bilderna på Alexander Skarsgårds tvättbräda börjat florera på internet så har jag varit ganska skeptiskt inställd till den här filmen. Sedan när trailern släpptes så var jag än mer övertygad om att filmen fokuserat på, enligt mig fel saker.
Men jag måste säga att jag blev positivt överraskad av den här filmen.
Samtliga skådespelare/skådespelerskor gjorde så gott de kunde med materialet de fått och jag tyckte faktiskt att Alexander Skarsgård passade bra som Tarzan.
Christoph Waltz hade också en roll i filmen och även om det var lite tröttsamt att se honom göra samma typ av karaktär som han alltid gör, så gjorde han ”sin grej” bra.
”Legenden om Tarzan” hade dock ett par genomgående problem.
Det första var att de inte riktigt bestämt sig för vilken typ av film detta skulle vara.
Filmen heter ”Legenden om Tarzan”, men den inleddes med en textremsa som insinuerade att filmen skulle handla om så mycket annat än Tarzan och hans legendariska ursprung (det var något om någon kung med ekonomiska problem som skulle finansiera sin arme och bla, bla, bla…)
Sedan efter bara ett par scener så kom den första av många, långa återblickar om just hur Tarzan blev Tarzan utan någon som helst koppling till den angivna historien i inledningen.
Det andra generella problemet med filmen var att känslan att vi sett allt detta tidigare, fast i bättre filmer infann sig gång på gång på gång.
Ett exempel på detta var en scen i mitten av filmen där Christoph Waltz och Margot Robbies karaktärer körde en dålig karaokeversion av en scen ur filmen ”Indiana Jones: Jakten på den försvunna skatten”.
Som ni ser så fick ”Legenden om Tarzan” strax under godkänt.
Men även om biosommaren inte varit den bästa i år där besvikelserna avlöst varandra, så var ”The Legend of Tarzan” konstigt nog inte en besvikelse, utan en film som överraskade mig positivt. Dock så var detta antagligen på grund av de låga förväntningarna, men ändå…:)
Vilken Tarzan-film är er favorit?
Disneyverisonen fr 1999 eller någon av de andra 300 tolkningarna som ploppat upp genom åren?