| Produktionsår | 2015 |
| Betyg | GGG- |
| Namn | San Andreas |
| Genre | Action |
| I Skrivande stund | På DVD |
| Skådespelare | Dwayne Johnson, Carla Gugino och Alexandra Daddario. |
| Regissör | Brad Peyton |
| Längd | 1h 55min |
Raymond som jobbar inom räddningstjänsten har planerat en mysig kväll med sin dotter Blake.
Han och hans fru håller på att separera vilket gör att dagarna som han får spendera med Blake blir så mycket mer värdefulla.
Allt detta går fullkomligt åt pipan när det största jordskalvet som någonsin registrerats drabbar San Andreas…
Jag kan inte låte bli att gilla detta…:)
Även om Dwayne ”The Rock” Johnson spelat in mindre bra filmer så har han ändå något som jag gillar.
Jag tror att det är för att det känns som att han verkligen försöker brädda sig skådespelarmässigt och för att han inte verkar ta sig själv på så stort allvar som jag gillar honom. Han tar inte bara machoroller, utan testar runt lite och spelar in lite olika typer av filmer.
Detta och det fakto att jag gillar filmer med effektspektakel gjorde att jag var tvungen att se ”San Andreas”.
Den här filmen var precis som alla andra katastroffilmer jag sett tidigare, men framför allt så tycker jag att ”San Andreas” var ett hopkok av ”The Day After Tomorrow” och ”2012” och jag kunde verkligen känna den där ”Roland Emmerich-andan” i den här filmen med 🙂
Karaktärerna var förutsägbara och det var väl inte riktigt karaktäerena en skulle fokusera på, men det var roligt att det handlade om en familj som försökte överleva katastroferna och om jag jämför med den senaste katastroffilmen jag såg (”Into the Storm” läs recension här) där det handlade om massa personer vilket bara kändes konstigt, så var detta mycket, mycket bättre.
Som sagt så kändes det här som att Dwayne The Rock försökte spela en mer vanlig snubbe, framför allt när det gällde de små detaljerna, han spårade liksom inte ur på det där ”macho-sättet” som han kan göra ibland och vilket kändes gött.
Visst, den här filmen var ytlig, förutsägbar och riktigt overklig, men av någon anledning så finner jag den här typen av filmer underhållande och angenäma att titta på.
Sen har jag aldrig sett någon katastroffilm där det känts berättigat att just de 4-8 människor som vi får följa klarar sig, och varför vi just ska följa de människorna istället för några andra av de alla miljoner människor som dör i de, väldigt välanimerade skyskraporna som ständigt rasar/översvämmas/sprängs i den här typen av filmer.
Filmen får ändå 3 svaga G:n på grund av att den är katastroffilmen fyllde sin funktion:
Snygga effekter, mycket spektakel och godkända karaktärer .)
Vilken är er favoritkatastroffilm?
