Produktionsår | 2014 |
Betyg | G+ |
Namn | The Seventh Son |
Genre | Fantasy/Scifi |
I Skrivande stund | På Bio |
Skådespelare | Ben Barnes, Julianne Moore och Jeff bridges. |
Regissör | Sergey Bodrov |
Längd | 1h 30min |
Tom Ward Lever det stilla och lugna livet med sin mamma ute i skogen. I en värld full av häxor, spöken och annat har han lyckats ganska bra med att hålla sig ifrån trubbel. Detta ändras snabbt när han blir kontaktad av Master Gregory som vill lära upp honom till att bli demondödare och han har bara några veckor på sig att lära sig allt som en demondödare måste kunna… För om han inte lyckas finns det ingen eller inget som kan stoppa den onda häxan Mother Malkin.
Costantine fast ”dåtid”… kunde blivit bra…
Ytterligare en film om en pojke som ska rädda välden som är full av drakar, häxor och annat hemskt i historisk tid… Den här filmen har fått otroligt dålig kritik och jag ville se om filmen var så dålig att den blev bra, eller om den bara var så dålig att den upplevdes som kass.
Det kändes verkligen som att konceptet plus den gedigna casten med bl.a Julianne Moore och Jeff bridges skulle få upp den här filmen till en ”ok” nivå i alla fall Lite extra kul är att även den svenska skådespelerskan Alicia Vikander har en roll och om jag jämför med den övriga castens prestationer tycker jag att hon gjorde bra ifrån sig.
Tyvärr så räckte inte konceptet eller skådespelartalangerna till för att filmen skulle hålla ihop alls.
De första minuterna i filmen var verkligen de bästa i hela filmen, jag blev faktiskt ganska ”hooked” i öppningen, men sen var det över. Filmen ballade sakta men säkert ur och insikten att de valt att rikta sig åt en yngre publik smög sig på ungefär som när en prutt som sprider sig i ett rum.
Jag vet att Julianne Moore och Jeff Bridges är duktiga båda två men det kändes verkligen som att de fått direktivet att de skulle gestalta karaktärerna som om de spelade barnteater.
Även regin tydde på att de fått dessa instruktionerna, vissa saker som de gjorde gick verkligen i linje med olika klyschor från ett gäng olika filmer som verkligen gav en känsla av ”B-filmskoncept”. Sammanfattningsvis kändes det som att alla olika instanser körde sitt eget race: Musikansvarige körde på för fullt med allt sliskigt han kunde komma på, Regiansvarige använde sig av alla klassiska actionvinklarna som finns, manusförfattarna sparade inte på något krut när de skrev de coola replikerna och skådisarna kändes som att de fått ganska fria händer…
”Seventh Son” blev ju faktiskt inte någon besvikelse, eftersom att jag inte hade så höga förväntningar. Men om den här filmen hade producerats under 2015 och inte 2014, så hade den nästan garanterat hamnat på kommande ”årets sämsta-listan 2016”
Med största sannolikhet 🙂
Klicka här om ni vill rösta på mig i SF:s tävling där de ska utse sommarens biorecensenter 🙂 Stort tack för hjälpen.