Produktionsår | 2009 |
Betyg | GGG+ |
Namn | An Education |
Genre | Drama |
I Skrivande stund | På DVD |
Skådespelare | Carey Mulligan, Peter Sarsgaard och Alfred Molina. |
Regissör | Lone Scherfig |
Längd | 1h 35min |
Jenny är en ung kvinna som håller på att bli vuxen. Hon bor tillsammans med sina föräldrar i 60-talets London och uppfostras väldigt konservativt. En dag så träffar hon David Goldman och den verklighet hon hittills upplevt förändras drastiskt .
Trots filmens knappa en och en halv timme så kändes den en aningen seg.
För ett par år sedan såg jag en TV-recension om den här filmen, och jag har sedan dess stått och hållit i den ett par gånger i DVD butiken. Nu äntligen blev det av att jag såg den!
Jag är ett stort fan av både Carey Mulligan och Alfred Molina och sen jag såg ”Lovelace” har jag även börjat följa Peter Sarsgaard så smått.
Skådespeleriet var väldigt bra. Alla passade i sina roller och det kändes som att samtliga karaktärer hade en dold sida som de, vid olika tillfällen, frivilligt eller ofrivilligt, lät bubbla upp till ytan. Detta gjorde att filmen kändes trovärdig. Jag kan inte tillräckligt om Englands historia för att bedöma om det allt verkligen var verklighetstroget, men det kändes väldigt realistiskt.
Problemet med filmen var för mig, att trots den välgjorda känslan så upplevde jag filmen som aningen långsam, eller snarare monoton i sitt händelseförlopp. Kanske har det att göra med regin, för när jag såg filmen ”En Dag”, som även den är regisserad av Lone Scherfig, så kommer jag ihåg att jag upplevde den lite på samma vis.
I ”An Education” hade jag önskat att man successivt skalat av mer av de fasader som karaktärerna i filmen spenderat hela sina liv med att bygga upp, och jag hade velat se mer drastiska reaktioner under processens gång.