| Produktionsår | 2013 |
| Betyg | GGG+ |
| Namn | The Butler |
| Genre | Drama |
| I Skrivande stund | På Bio |
| Skådespelare | Forest Whitaker, Oprah Winfrey och David Oyelowo |
| Regissör | Lee Daniels |
| Längd | 2h 4min |
Cecil Gaines växte upp som slav på bomullsplantagen i den amerikanska södern, i mitten på 20-talet. Född in i slaveriet, har Cecil svårt att se någon annan väg i livet, men efter en rad händelser finner sig Cecil plötsligt utanför plantagens gränser och tvingas nu möta en värld han inte vet någonting om.
Efter år av kamp och strävan erbjuds Cecil en dag en anställning som butler i Vita Huset och början på ett helt nytt liv!
En helt ok film baserad på verkliga händelser. Den har visioner, men är ingen riktigt fullträff.
”The Butler” är regisserad av Lee Daniels, som även regisserat filmer som ”The Paperboy” och ”Precious” (den sistnämnda filmen är en väldigt bra dramafilm!).
Den här filmen är välspelad, alla skådespelare/skådespelerskor är duktiga och känns genuina i sina roller. Framförallt Forest Whitaker sticker ut, hur han använder pausering i sina repliker är helt fantastiskt och hans timing är ofta helt perfekt.
Filmen startar 1926 och slutar 2008 och sminkningen är ok, det är ju svårt att få en person att se 40+ eller 20- år ut men jag tycker att de klarade det hyfsat bra.
Förhållandet mellan Cecil och de barn han får, skildras på ett fint sätt. Man får följa hur Cecil uppfostrar barnen, i en verklighet helt skild från den Cecil själv växte upp i.
Det finns dock vissa saker som inte fungerar i filmen.
Det största problemet för mig, är att det känns som att de bara ”skrapade på ytan” hela tiden: Cecil jobbade som Butler i Vita Huset i drygt 30 år och under den tiden satt det sju presidenter i presidentsätet (Alan Rickman, Robin Williams och John Cusack gestaltar för övrigt tre av dem på ett bra sätt), men filmen är endast två timmar lång och det känns forcerat att klämma in den långa tidsperioden på de 120 minutrarna. Man löste det genom att göra korta nedslag i olika tidsperioder, men jag hade hellre velat att man som åskådare fick landa lite mer i varje period.
En annan nackdel för mig, var att jag upplevde det som svårt att se Oprah Winfrey som någon annan än just Oprah Winfery. Hon var bra skådespelarmässigt och sminkningen var som sagt ok. Men i och med att hon är en så stor tv-profil, hade jag svårt att se henne som Gloria Gaines.
Trots kritiken ovan, gillade jag filmen och jag förstod vad de ville få fram.
Den får helt enkelt betyget godkänt, med extra plus i kanten!
