Recension Oblivion GGGG-

 Året är 2077 och jorden har gått förlorad efter ett krig mot en utomjordisk ras. Bristen på naturtillgångar har gjort den obeboelig och människorna har tvingats fly till Titan, Saturnus största måne.
Jack är en av de få som överlevt kriget och han jobbar nu på jorden med att övervaka de stationer som förser människorna på Titan med energi.
Sakta men säkert så leds han in i ett händelseförlopp som får honom att ifrågasätta allt han någonsin trott på…
En väldigt snygg film med snyggt foto och snygga effekter, även handlingen hade lite bärighet.

Filmen är regisserad av Joseph Kosinski som bl.a har regisserat ”TRON Legacy” (även den fylld med snygga effekter).
Huvudrollerna spelas av Tom Cruise (På heder och samvete), Andrea Riseborough (W.E), Olga Kurylenko (Quantum of Solace) och Morgan Freeman (Ärans män).

Filmen är som sagt väldigt välgjord gällande ljud-och bild och det luktar nästan lite ”Transformers” om effekterna. Musiken är svulstig och får väldigt mycket utrymme i filmen, även den ganska lik ”Transformers”.

Trots en bra handling och en intressant ”slutknorr” finns vissa problem med den här filmen. De är, för det första, att manuset inte är bra. Alls.
Kvalitén på regin varierar genom filmen, och har en del verkliga höjdpunkter som visar på kreativt engagemang. Dock dras även detta ned p.g.a. bristen på bra dialog.
För det andra så tycker jag att filmen saknar den rätta komiska ådran…, jag ska försöka utveckla;  i den här typen av filmer så tycker jag att det är skönt med skämt som visar på lite distans till hela Science Fiction-genren. Det kan röra sig om ett snabbt klipp/replik som får publiken att skratta och känna att ”ja vi som har gjort den här filmen vet att det är på låtsas…” I Oblivion var allt så pretantiöst att det kändes sliskigt.

De ovannämnda bristerna gör att betyget sänks, men handlingen och effekterna (ljud och bild) gör ändå att det blir ett relativt högt betyg.