| Produktionsår | 2014 |
| Betyg | GGGG |
| Namn | The Amazing Spider.Man 2 |
| Genre | Action |
| I Skrivande stund | På Bio |
| Skådespelare | Andrew Garfield, Emma Stone och Jamie Foxx |
| Regissör | Marc Webb |
| Längd | 2h 30min |
Inte så lång period efter incidenterna med Curt Connors/Lizard gör Peter Parker allt för att hålla de löften som han avlagt till Captain Stacy.
Att balansera jobb, studier och ett allterego är på gränsen av vad Peter klarar av och det blir inte bättre när han ställs inför sin tuffaste motståndare hittills…
Superhjältesommaren förtsätter och överlag så gillade jag den här filmen mer än ”Captain America The Winter Soldier”.
Detta är uppföljaren till ”The Amazing Spider-Man” som kom 2012, (läs min recension här). ”The Amazing Spider-Man” är i sin tur en reboot utan anknytning till Spider-Man-trilogin som kom mellan 2002-2007. I videon ovan pratar jag mer om den trilogin och upplägget inför den här filmen. Men om jag skulle skriva mer om det i det här inlägget skulle det bli den längsta recensionen någonsin…:)
Det är mycket som är bra med ”The Amazing Spider-Man 2”.
Det första som jag tänkte på var skådespeleriet, framför allt mellan Andrew Garfield och Emma Stone. Deras relation kändes verkligen äkta och dialogen väldigt naturlig. Trots att de pratade om superhjältar och ren science fiction så kändes dialogen vardaglig på ett bra sätt.
Sen så gillade jag även miljöerna och fotot i den här filmen. Det kändes som att man hade lagt ner mycket energi på att få miljöerna att efterlikna miljöerna i serietidningarna och detta är något som jag verkligen uppskattar.
Sen så tyckte jag att det för första gången kändes ganska realistiskt i sekvenserna när Spider-Man svingade sig mellan hustaken. Tidigare har det antingen sett alldeles för lätt ut om det var dataanimerat (som att gubben inte hade någon tyngdpunkt). Eller så kändes det väldigt tungt och klumpigt när det var någon stuntman som var upphängd i linor som skulle försöka se ut som att han svingade sig med hjälp av ett tunt nät som han skjutit ut från handleden.
Det som låg filmen i fatet lite är att den blev en aningen långsam med ett ”uppbromsande” tempo. Anledningen till detta var att man valt att introducera för många karaktärer (nej jag säger inte vilka…:)) Detta gjorde att när det inte handlade om Gwen Stacy och Peter Parker och deras relation så blev det mest introduktioner av nya personer, och när det var så många nya ansikten så kändes det lite som att man bromsade upp filmens tempo. Missförstå mig rätt: allt var välgjort i den 2h 30min filmen men det var lite för många introduktioner.
Om ni tittar på videon så kommer ni där få höra allt om hur mycket jag älskar ”Spindelmannen” och den här filmen var bra.
Slutligen så gillade jag verkligen att filmen var ganska trogen serietidningarna…:)
Spindelmannens humor och mentalitet är två av flera likheter som filmen har med de gamla tidningarna.
